The power of skitlåt
Jag avlider av tristess och till slut blir jag så förbannad över att folk seriöst tycker låtjäveln är bra att jag vill ringa och skälla ut någon.
Amanda var sparkling i dag och jag tror på riktigt att hon kan vinna hela tjottaballongen.
Tamela tror jag är en hänpatte.
Hennes framträdande var lika spännande som Schulmanmamman.
Och don't get me started on röstsystemet.
Jag fattar ingenting.
men Knut är kvar av någon outgrundlig anldning.
Såg ni att hans fru var den där skitkassa Skilda Världar-skådisen?
Världen är stört liten.
Så gick en dag
Jag känner mig oförberedd.
Har ungefär 100 lektioner i morgon.
Har planerat som en autistunge på speed.
Hoppas det går bra.
I morgon åker jag hem igen men bara över helgen.
Trevligt.
Idoltjejerna....
Men vad i sjuttsingen gör Särla där? Är det bara jag som tror att hon är där pga. sitt utseende?
Hennes slakt på en av mina alla tiders favvolåtar gjorde henne inte direkt mer populär hos mig.
En riktig sopa är hon.
Marie däremot är helt underbar.
Jag tycker om att hon slutat grimasera sig igenom låtarna.
Nu är hon bara djävligt bra.
Amanda sen! Vilken diamant va?
Men bäst av alla är Patrizia.
Ljuvlig!
Stress
En lektion som jag ska ha på fredag är fortfarande helt oplanerad.
Det känns sådär.
Därför grät jag i dag
Det är jobbigt att inse att man inte räcker till.
Jag vill ju ta hand om alla barn.
Men det kan jag inte.
Jag kan bara stå där i mina femtio minuter och hoppas att de läser läxan och att de lär sig något.
Det vore extremt roligt om de uppskattar arbetet jag lägger ner också.
Min värsta mardröm är att lägga ner flera hundra timmar i veckan på lektioner som eleverna tycker är pest och pina.
Angående Idol..
Men allra bäst var Chris.
Sen skrattade jag högt åt Knut. Vad var det där egentligen?
Jag vill bara göra er uppmärksamma på
I wish...
Jag önskar jag kunde berätta vad jag varit med om i dag men min tystnadsplikt stoppar mig.
Men man kan säga att jag börjar fundera på vad det är för odjur som döljer sig i den hära 90-talistgenerationen.
Jag är uppriktigt orolig.
I sus ch dus
Full frys!
På mitt jobb gillar chefen och annat löst folk att sätta upp anslag i stil med: MÖTE KL 8 DEN 25/9. Eller veckans erbjudanden eller annan info som de tycker att alla borde veta.
När jag och min kollega stod och kollade på de där uppslagen fatsnade vi vid anslaget som innehöll en detaljerad beskrivning av larmknapparnas position i frysrummet. Plötligt dyker den 20-årige manliha kollegan upp och säger: Den beskrivningen satte dom upp när jag blev instängd i frysen.
Det visade sig att någon av misstag hade stängt in 20-åringen i frysen och han hade inte tagit sig ut. Som tur var så hade han telefon och kunde ringa på hjälp!
Behöver jag säga att jag avslutade dagen på jobbet med ett rejät skratt?
Tråk
Inget att berätta.
Inget.
Sticka
Hon var en smal smal smal liten flicka som sprang 3000 meter och 5000 meter i mitten på 90-talet. och herregud så hon sprang. Hennes smala ben trummade som trumpinnar på banan och hon sprang. De stora glasögonen guppade uppoch ner på hennes näsrot och det uppsatta håret svajade i vinden. Jag minns VM 1995 i Göteborg. Hela publiken skrek Sara! Sara! Sara Sara!
Nu inser jag att hon inte alls sprang. Hon flydde från något (troligen sin anorexi).
Det är nog ungefär det jag gör med mina stickor.
Jag stickar och stickar och stickar.
För att slippa tänka.
Det var länge sedan jag skrattade så mycket
Jag fattar ingenting
Martin Stenmark ligger etta på singellistan och Kent tvåa. Bisarrt. Så jävla bisarrt.
Den som känner sig manad får gärna skicka den där Stenmark-låten så jag får veta hur i helvete det gick till.
Läste Expressens recension av Winnerbäcks nya Daugava.
Jag blev så nyfiken att det gick sönder något inombords.
Fyra getingar blev betyget.
Insikt
Läste i Barometern om Fotbollsfruns framgång. Jag blev så avundsjuk, så avundsjuk.
Jag har slutat att hoppats nu.
Det kommer inte bli någonting av mig.
En sak till
Rewind
Kalldusch av minnen. De kommer ibland. Det gör lite ont i magen. Av olika skäl antar jag. Dels av lättnad. Det var för så länge sedan, jag visste inte bättre. Dels av saknad. Det var en underbar och omtumlande tid. Dels av ångest. Det var för åtta år sedan.
Och alla dessa känslor på grund av MTV:s rewind 1999.
Där satt jag och fick käftsmäll efter käftsmäll av ett tv-program jag lätt kunde zappa bort.
Men det gjorde jag inte.
Jag satt där och förnedrade mig själv.
Precis som jag gjorde då.
Livskunskap
Vi pratade då om:
- Mopedåkning. Lagar och fördningar kring det.
- Ordning och reda.
- Solidariet
- Ödmjukhet
Och så insåg jag när jag kom hem att jag hade valt en way to urringad tunika.
Tur att jag bara hade en lektion i dag.
Dessutom har det hänt något stort i Muslivet.
Jag köte mig garn och nu stickar jag för fullt på en halsduk!
Hjältar
Nu har jag kollat på Idol och Heroes.
Jag är kär i Heroes.
Jag vill ligga med Heroes.
Hångla upp programmet i brygga och älska med det som om det inte vore någon morgondag.
Okej, jag gillar ju Greys, Desperate och Ugly Bee men Heroes...det är fräscht . Någonting nytt.
Jag skulle kunna bli Star Trek-fanatiski Heroes. Så känner jag just nu.
Så här många gånger har jag aldrig skrivit H E RO E S.
H&M vill ha mig
En liten H&M-katalog trillade hem i dag.
De vill ha mina pengar. Truly. Madly. Deeply.
Svårt att hålla fingrarna borta.
För svårt.
Omöjligt.
Skrämmande
Dels att:
- Jag i januari kan anställas som lärare och jag känner mig inte alls som en. Saknas lärargen?
- Det allt hårdare klimatet bland fjortonåringarna.
- Att jag som lärarstudent vet mer om utvecklingsplanen än de verksamma lärarna.
i morgon är jag ledig fram till kl 13 då vi har något som kallas för Livskunskap.
Ska bli riktigt spännande att se vad det är för något.
Det låter lurt.
Glömska
Jag har tryckt på off för så länge sedan
Att jag inte längre minns vart on sitter
0709
Ingen annan som kan se
Alla mina misstag
Alla mina rätt och fel
Det handlar om att leva
Och om att finnas till
Varför all min oro finns kvar
här inuti
Därute blåser vinden kallt
Därute
Har jag sökt Dig överallt
Olustig känsla
Snopet men så blir dte ju när man spelar oavgjort mot Nigeria.
Ikväll blir det Idol och Kristallen för hela slanten. Borde planera lektioner men det hinns med i morgon med.
Tidigare idag fick jag en olustig känsla. Britney Spears kommer att begå självmord inom en snar framtid.
Jag fick verkligen den känslan i magen.
Så jag tänkte om jag bloggar om det så kommer det säkert inte hända.
Om jag inte bloggar om det kommer det hända.
Så jag skriver om det.
För att undvika Britneys självmord.
Vuxenpoäng
I morgon har jag både möte och konferens.
Det ni!
Nu ska jag heja på Sverige.
Puss och sånt!
P.S Jag tjyvkikade på greys igår. Jösses amalia säger jag bara....
Bra tisdag
Det innebär att jag får se på Sverige - Nordkorea!
HURRA!
För pryd för MTV?
Och att skryta över de där nya programledarna är väl bortkastade pengar. Den där Karin Winther är så kass att mediastudenterna i tjottahejti framstår som proffs.
Det kan jag slicka fitta på.
Känns konstigt, hörrni!
Hemskt hemskt hemskt.
Men lite skönt.
Att skriva för döva öron liksom...
Mötet gick alldeles utmärkt.
Fröknarna beställde kebab och sallad. Jag stod över.
Hade precis ätit och min figur gillar inte något överflödigt fett just nu.
Jag älskar att sitta med på möten.
Det förväntas just inget av mig och jag kan tjuvlyssna och ta till mig allt som de säger.
Och det bästa är att de har lika mycket betygspanik som mig.
Dag 1
Är hemma en snabbis för att käka lite (köpte sallad från stans bästa café) och gosa med Hunden.
I dag har jag verkligen en monsterdag. Börjar kl 8 och slutar kl 18.
Jo jag tackar jag.
Hej då socialt liv!
